Jag har en längre tid funderat på den enorma skillnaden mellan hur vi värderar saker, speciellt efemeriska koncept såsom kopior alternativt original. Tillåt mig att elaborera – inom konsten är ett original av enormt mycket större värde än en kopia. Jämför hur vi behandlar DaVinci’s Mona Lisa – originalet är undanstoppat på ett museum, bevakat av enorma mängder säkerhet, bevarat mot tidens tand för enorma summor pengar. En kopia av samma bild kan fås för 50 öre vid utgång i vykortsformat, eller för ett par hundra kronor i originalformat. Värdet återfinns alltså, både socialt och ekonomiskt, i originalet.
Sen tittar vi på böcker, eller musik för den delen. Det sociala värdet och det ekonomiska ligger inte längre i originalet, utan i hur många kopior man kan sälja. En författare som skriver en unik och otroligt bra bok, men som inte säljer hundratusentals böcker, anses inte vara framgångsrik eller ens meningsfull. Första tryckningar kan få värde senare, men endast i relation till vad som kommer efter dem – en första tryckning av en bok på 100 exemplar, som aldrig säljs mer är inte mer värd. Men en av de första 100 exemplaren av en storsäljare däremot, där återfinns ett högre värde.
Båda dessa är kreativa sätt att uttrycka sig – men varför skiljer sig värdet mellan original och kopior? Finns ens ett värde i dessa som vi inte har ”hittat på” rent sociokulturellt? Om något tror jag att vi rör oss mot en originalfokuserad ekonomi – där värdet ligger i att ha tillgång till originalinspelningar, första-tryck av böcker, signerade exemplar och så vidare – det unika får ett allt högre värde, det som individen uppskattar personligen istället för vad massan uppskattar.
Och borde det inte vara där vi borde befinna oss? I en värld där originalet har det största värdet eftersom det tagit mest arbete att framställa? I dagarna refererar både Fredrik Lindström och Anna Troberg över koncept såsom original, kopior, lån och om något egentligen är originellt idag. Om det inte finns något originellt, var ska då värdet, om något ligga? Kan vi säga att det vi skapar är originellt? Nej, men vi kan skapa original – enskilda föremål med ett värde definierat av arbetet för att skapa det. Om vi sedan väljer att dela med oss av detta värde genom att sälja rättigheter, kopior och så vidare så förminskas egentligen inte grundvärdet på originalet, men däremot sker en ”per enhet” värdeminskning.
Totalt sett dock, till och med när värdet närmar sig noll för en kopia, så ökar värdet totalt sett. En möjlighet är att originalet blir mer värt eftersom fler känner till det och värderar det högre – det klassiska exemplet här är ett band som turnerar. Ju fler som känner till ett band, desto fler är det som kommer till bandets turné och därmed ökar värdet av ”originalet” – i detta fall en spelning som inte kan kopieras. Upplevelsen är originalet. En annan möjlighet är att genom att ett objekt omtalas, blir populärt och allmänkänt, så ökar intresset för samlare att betala mer för originalet.
Så varför denna oro för kopiorna? Kopiorna var aldrig ”poängen” – inte då och inte nu. Kopiorna har aldrig värderats likadant som originalet. Så vi kanske ska fundera på det? Kanske ska vi uppmuntra fler kreatörer och inte oroa oss över kopiorna? Mer kreativitet, så kanske krafter som Piratpartiet en gång i den djupa framtiden inte ska behövas? Jag kan väl få drömma…
Categorized in ekonomi, fildelning, framtid, företag, kultur, samhälle and situationsförbättring
Tags: copyfight, copyleft, creative commons, deltagarkultur, framtidsekonomi, pirat, pirate, piratpartiet
Hade en diskussion med Mab igår om mina tankar bakom ”personvalskampanjen” som bedrivs inför primärvalet. Det finns ju ett ganska stort problem i att ha en personvalskampanj där våra åsikter inte egentligen är viktiga. Om vi väljs in så är vår primära uppgift att följe vågmästarprincipen – utan den är vi ”värdelösa”. Så vad ska man lyfta fram? En tanke var ju att lyfta fram vår personliga kompetens och förmåga att lobba för vår politik utanför ”röstandet” – vilket jag i grunden kan hålla med om.
Så, vad har JAG för kompetenser? Hur bevisar man det? Tja, jag har varit aktiv inom Sverok i flera år (samma år som Mab faktiskt och ett av de ställen jag känner honom från), varit på en handfull Riksmöten, debatterat positioner, propositioner och förstått värdet av att hitta allierade när man vill få igenom sina tankar. Jag har aktiverat mig på distriktsnivå inom Sverok också, vilket lärde mig mycket om vikten av att hitta lösningar som alla kunde acceptera.
Vad mer för kompetens har jag? Förutom ren hörsägen från mina bekanta om min debattförmåga så har jag utbildning – retorik, media, kommunikationsvetenskap, didaktik, psykologi och pedagogik. Det borde vara av värde. Så jag har en praktisk (Sverok) och akademisk grundning i lobbyverksamhet, debatter och en förståelse för hur man får andra att åtminstone lyssna på de argument jag för fram.
Det finns dock en viss ironi att bli invald inte för vad man som person tycker och tänker, utan i vilken kapacitet man har förmågan att föra fram just vad man tycker och tänker. Intressant…
Categorized in framtid, inre konversation, samhälle and situationsförbättring
Tags: ironi, piratpartiet, primärval
Stora ord, jag vet – men ändock sanna. Idag slutar vi vara ett fritt folk. Allt jag skriver, säger, kommunicerar, övervakas numera av staten. Eller jag borde skriva Staten. En entitet som gör intrång i mitt privatliv. Jag, som de allra flesta unga, använder nätet som ett kommunikationsverktyg. Allt vi gör där övervakas redan – ikväll kan någon slå upp ditt namn eller personnummer och se vad du skrivit, eller laddat upp, eller sagt.
Ja sagt – för mobiltelefonin är överlag digitaliserad. Så allt det du säger i din telefon kommer att sparas. Alla bilder du skickar likaså. För att inte tala om sms:en – vi lever i en värld där unga inte har ett problem att spendera 3000 sms på en månad. Som nu sparas för att vara sökbart. Men om du som jag också har IP-telefoni, välkommen till nästa övervakningsstråk. Vanlig telefoni kan ibland hålla sig helt analog. Men ganska ofta så digitaliseras dina telefonsamtal någonstans på vägen och vips är chansen stor att du ”passerar landets gränser” och du är fast i FRA’s nät.
Och det är bara det som kommer av FRA’s digitala övervakning. Hur lång tid innan vi får höra att de måste genomsöka misstänkta brev – antagligen i jakten på de där hemska pedofilerna, eller terroristerna. För vi vet ju hur hemska de är, de där pedofilerna och terroristerna. För de finns ju överallt – eller? När hörde du senast om terroristdåd i Sverige? Hur många är de där pedofilerna, som är så hemska att ALLA måste övervakas, ständigt? Inte tillräckligt många, tyvärr. Det är enkla, emotionellt laddade, dimridåer.
Idag läste jag en enkel fråga – ”Borde det inte kännas annorlunda att vakna upp i ett övervakningssamhälle?” och jag kontrade med att det antagligen inte kändes annorlunda att vakna upp dagen efter NSDAP vann Riksdagsvalet i Tyskland 1933. Men med tiden så blev saker mycket annorlunda. Jo jag vet, Godwins Lag om nazisterna osv – men saken är att det ÄR ett bra exempel i detta fall. För nästan alla tyskar vaknade upp den dagen och märkte ingen skillnad. Deras liv kändes precis likadant som dagen innan…
Fler om övervakningen: Anna Troberg, opassande, Rick Falkvinge, Oscar Swartz – hundratals andra skriver också om det. Förståeligt. Det är en svart tisdag.
Categorized in ekonomi, familjen, framtid, företag, konversation, kultur, medborgarjournalistik, mobbing, mörka vägen, samhälle and stress
Tags: copyfight, copyleft, deltagarkultur, framtid, pirat
Så tog jag så tillslut beslutet att kandidera till riksdagslistan för Piratpartiet. Delvis för att min vän och affärspartner Anna Troberg hela tiden har stått på sig att min röst behövs, men också för att jag känner att det behövs mer balans. Dels balans i form av geografisk spridning – sist jag kollade fanns det bara 17 kandidater på hela Norrlandslistan, vilket känns lite lite, men kanske framför allt balans i form av andra sätt att se på saker och ting. Jag är själv kreatör – dels genom Xtremecreator, men kanske främst genom att jag skriver, publicerar och säljer rollspelsböcker via Dreamscarred Press.
Jag tror att det är av vikt att när vi kommer in i riksdagen och kan börja påverka både lagstiftning och synsätt, att man har med sig individer från hela spektrat, inklusive kreatörer. Jag vill söka lösningar på problemet med bland annat patent som det ser ut idag, samt hur upphovsrätten skadar kultur, skapande och spridande av sagda kultur. Jag menar att det är viktigare att se till vad hela folket får ut av en lagstiftning, hellre än vad enskilda företag får ut av den, särskilt när den lagstiftningen används som ett vapen mer än ett skydd. Dock är fortfarande kreatörernas röst viktig i detta – vi måste samtidigt vara mer öppna för samtal, diskussioner, meningsutbyten. Det finns en poäng att sträva efter att utbyta synsätt, även om man för det inte nödvändigtvis behöver förändra sin politik.
Så varför ska ni rösta in mig på Piratpartiet’s riksdagslista? Tja, jag kan lyfta fram erfarenhet av att arbeta inom partiet. Har varit medlem sedan 2006 då jag samlade in underskrifter för att registrera partiet, fram till att jag i början av 2009 blev Valkretsledare för Gävleborg och samordnade våra resurser och vårt arbete under våren 2009. Jag har erfarenhet av ideellt arbete, då jag varit ordförande för flera föreningar, suttit i Sverok GävleDala’s styrelse samt hjälpt andra att starta föreningar. Jag har utbildning inom Media- och Kommunikationsvetenskap, så jag hoppas att jag kan tillföra en akademisk syn på debatten också, samtidigt som jag är tvåbarnsfar och därmed har ett brinnande intresse för hur vår värld kommer att se ut om tio eller tjugo år, då mina barn har vuxit upp för att bli medborgare i vår värld.
Jag är i grunden optimist, jag tror att saker och ting går att förbättra så länge man faktiskt anstränger sig. Jag tror på att den lille människan kan vinna mot det stora företaget eller stora staten, att den kraft vi kan frammana tillsammans är starkare än någon annan. Jag tror på människan, att vi i grunden har en enorm potential till att vara goda och göra rätt. Därför ska ni rösta in mig på riksdagslistan. Tills dess, kan ni gå med i min Facebook-grupp och visa ert stöd på det sättet!
Categorized in samhälle
Tags: copyfight, copyleft, deltagarkultur, framtidsekonomi, pirat, piratpartiet, xtremecreator
Har precis skapat en enkel, men skitsnygg ”framsida” till Dark Earth. Känns bra. Känns rent, så som det ska vara. Dark Earth blir btw min första stora setting, min första nya kampanj och det första jag börjar arbeta med under 4th Eye
Categorized in samhälle
Tags: 4th Eye, Dark Earth
Noder och Zoner – En nod, ett nexus, kan tämjas och fokuseras, i vilket fall dess magi kan användas exempelvis för att etablera Draksköldar eller förstärka magiska föremål, så kallade focii. En otämjd nod utvecklar zoner. Man brukar fördela dessa i tre faser – en Yttre Zon, en Inre Zon och den Centrala Zonen. I den centrala zonen har nodens magi helt tagit över och naturlagarna som de är behöver inte nödvändigtvis vara i effekt. Bland dessa kan man finna portaler till helvetesvärldar, katedraler av ben, omöjligt stora stridsarenor. I den inre zonen påverkar den centrala delen vad som sker, och det mesta följer det magiska tema som definierats av noden – men lagar fungerar och människor kan fortfarande leva i dessa områden. Den yttre zonen är gränsen mellan det Orörda och det som noden påverkar. Här ser man oftast enklare effekter, som att allt levande är på väg att dö, i förruttnelse osv i närheten av en Dödsnod.
Categorized in samhälle
Tags: Gryningsbarn